ἀσκ-ητέος,α,ον,
A. to be practised,
X. Cyr. 5.3.43 , Jul. Ep. 89 .
II. ἀσκητέον one must practise, σοφίαν, σωφροσύνην,
Pl. Grg. 487c , 507d ; ποῖα πρὸς ποίους ἀ.
Arist. Pol. 1325a13
.
to be practised,
ἀσκ-ητέος,α,ον,
A. to be practised,
X. Cyr. 5.3.43 , Jul. Ep. 89 .
II. ἀσκητέον one must practise, σοφίαν, σωφροσύνην,
Pl. Grg. 487c , 507d ; ποῖα πρὸς ποίους ἀ.
Arist. Pol. 1325a13
.