δαιμον-ικός,ή,όν, of persons or animals,
A. possessed by a demon,
ζῷον
Plu. 2.362f
: of things,sent by a demon, οὐ θεῖον, ἀλλὰ δ.ib. 996c , cf. 458c ;δ. δύναμιςib. 363a .
possessed by a demon,
δαιμον-ικός,ή,όν, of persons or animals,
A. possessed by a demon,
ζῷον
Plu. 2.362f
: of things,sent by a demon, οὐ θεῖον, ἀλλὰ δ.ib. 996c , cf. 458c ;δ. δύναμιςib. 363a .