ἀκιδνός[ᾰ],ή,όν , Ep. and Ion. ,
A. weak, feeble, Hom. only in Od. , always in Comp. , εἶδος ἀκιδνότερος
8.169
, cf. 5.217 , 18.130 , cf. Nic. Th. 224 ; later in Posit., δμωαί
Man. 2.178
: Sup.
-ότατον, βέλεμνον
Nonn. D. 7.270
;insipid, ἔδεσμα
Archestr. Fr. 38
B. (s. v.l.,καὶ κεδνόνMeineke, Brandt).— Ep. word, also in Hp. , ἰατρός
Praec. 8
: δύναμις
Nat.Puer. 30
.